När jag inte kan tänka på något annat än honom och när jag bara längtar efter att få ligga på hans arm. När jag bara vill vara nära, nära honom och prata med honom och pussa på honom. Eller när jag har tröttnat på att dricka kvällste ensam, 90-sängen känns alldeles för bred och när allt bara blir tråkigt och tomt och ensamt. När saknaden och längtan blir för stor så är det bara att ge vika och packa resväskan. En spontan resa till Oslo en tidig söndagmorgon kan kännas så vansinnigt skönt ibland. Och nu är det bara 234 kilometer kvar.
1 kommentar:
Ha det så mysigt i oslo! Hoppas vi ses snart, blev ju inget Ugglarp i sommar heller, vi får boka in det nästa sommar. Ha det bra//Kram Lisa
Skicka en kommentar